USA:s trupper i Niger på väg ut

Nigers militärjunta har beslutat att få slut på det militära avtalet som tillåter amerikanska trupper militär personal och civil personal på Nigers territorium. Beslutet meddelades av juntans talesman på lördagen.

Omkring 1100 amerikanska soldater finns på plats i Niger, främst i den norra staden Agadez, på grundval av ett avtal från 2012. Nu har militärjuntan kritiserat och sagt upp detta militära avtal, "med omedelbar verkan", säger juntans talesman. 

Flygbasen i norra Niger är en viktig anläggning för USA, med specialplan och drönare för underrättelse- och övervakningsverksamhet i regionen.

Det som hände i Niger är något i linje med vad som händer i Sahel -regionen just nu. Efter Frankrikes trupper är det amerikanska truppers tur att lämna landet. Enligt juntans förklaring är den amerikanska närvaron i Niger olaglig och bryter mot landets grundlagar och dess demokratiska regler.

Till skillnad från Frankrike har USA hittills hoppats att hitta en gemensam grund och rädda sin flygbas. Det förklarar varför en amerikansk delegation av tjänstemän tillbringade tre dagar i Niger för att diskutera bland annat samarbete och den nuvarande övergången.

I januari 2024 hade den amerikanska statssekreteraren Antony Blinken insisterat på kraven för återvändandet till konstitutionell ordning i Niger och i andra länder under militärstyre i regionen. "Om Niger återvänder till konstitutionell ordning inom en tydlig och rimlig tidsram, är USA redo att lyfta sanktioner och återställa program som vi hade gemensamt mot terrorism” hade Antony Blinken sagt i en intervju i Jeune Afrique. 

Niger, som dess två grannar Burkina och Mali, har valt att samarbeta med Ryssland och att distansera sig från sina västliga partner, inklusive USA. 

Niger distanserar sig från sina västliga partner – stärker samarbete med Ryssland

Det nigeriska militärstyret meddelade, på måndagen 4 december, att det sätter stopp för två av EU:s samarbetsuppdrag som finns på plats i Niger. 

Samarbetet mellan Niger och dess västliga partner, i synnerhet Frankrike och Europeiska unionen, har ifrågasatts sedan armén tog makten. De senaste förändringarna omfattar uppsägningen av två EU-uppdrag som är en del av Europas insats för att stabilisera Niger. 

Det första är det civila uppdraget “EUCAP Sahel Niger” som inleddes 2012 på begäran av den nigeriska regeringen för att stödja de nigeriska säkerhetsstyrkorna i deras kamp mot terrorism och organiserad brottslighet vid landets gränser. 

Det andra uppdraget, EU:s militära uppdrag i Niger (EUMPM Niger), har funnits i landet sedan 2022 och stött nigeriska soldater i kampen mot terrorism, i enlighet med mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. 

Genom sitt utrikesdepartement har Nigers regering meddelat att den drar tillbaka sitt samtycke till utplaceringen av dessa två uppdrag. Sedan Europaparlamentet antog en resolution som fördömde statskuppen och krävde att Mohamed Bazoum skulle friges har försämringen av förbindelserna mellan Niger och EU accelererat i snabb takt. 

I ett uttalande på tisdagen säger Josep Borrell, EU:s utrikesrepresentant, att Europeiska unionen beklagar juntans beslut att avsluta uppdraget EUCAP Sahel Niger och det militära samarbetsuppdraget EUMPM, och tilläger att EU skulle dra de nödvändiga slutsatserna.

Niger har redan begärt att den franska armén skulle lämna landet. Samtidigt som de distanserar sig från sina västliga partner rullar det nigeriska militärstyret ut den röda mattan för Ryssland och följer exemplet från grannländerna Mali och Burkina Faso, som också styrs av militära juntor. 

I måndags ledde den ryske vice försvarsministern, generalöverste Younous-bek Evkourov, en rysk delegation och togs emot av presidenten Abdourahamane Tchiani. Detta rapporterar den nationella TV-stationen RTN.

Nigers militärjunta river upp en lag om smuggling av migranter till EU -länder

Nigers militärstyre har rivit upp en lag från 2005 som kriminaliserar smuggling av migranter till Europa. Beslutet kommer efter de redan ansträngda relationerna mellan kuppmakarna och EU, efter statskuppen i juli. 

Måndagen den 27 november offentliggjorde Nigers militärjunta ett beslut om att riva upp lag 2015-36, en lag som EU ställt sig bakom och som kriminaliserade smuggling av migranter till Europa via Libyen eller Algeriet.

Lagen innebar att den som drar nytta av personer och hjälper dem att olagligt resa in eller ut ur landet, kan dömas till fängelse i upp till tio år, och till upp till 7600 euro i böter.

Enligt FN:s migrationsorganisation (IOM) har mer än fyra miljoner migranter korsat Niger sedan 2016. Mellan januari och september 2023 reste 52 643 migranter in i Niger och 64 520 lämnade landet. När lagen trädde i kraft minskade antalet personer som reste till Libyen eller Algeriet avsevärt, från 350 per dag till 100 per vecka, enligt den franska radiostationen RFI. 

Men tillämpning av lagen har också lett till en störning av en lokal ekonomi, särskilt i Nigers största stad i norr, Agadez, som har smeknamnet "porten till öknen". Denna region fungerar som en port till Nordafrika för afrikanska migranter som drömmer om att nå Europa. Tusentals människor, som livnärde sig på migrationen, blev arbetslösa. Inte minst de som försörjde sig genom att transportera och sälja mat och kläder till förbipasserande migranter.

The Perry-Castañeda Library (PCL) Map Collection.

Enligt France 24 har "dussintals personer som arbetar i illegala migrationsnätverk arresterats och fängslats". Men fällande domar kommer nu att rivas upp, meddelade militärjuntan.

Lagen, som antogs 2015, är ett av de verktyg som EU använder för att lägga ut skötseln av illegal invandring och stoppa migranter innan de kommer in i Europa. 

Europeiska kommissionen har genom sin kommissionär för inrikes frågor, Ylva Johansson, uttryckt sin oro över beslut att riva upp lagen."Det finns en enorm risk att detta kommer att orsaka nya dödsfall i öknen. Det är det mest oroande, men det kommer förmodligen också att innebära att fler människor kommer till Libyen och sedan kanske försöker korsa Medelhavet för att ta sig till EU", säger Ylva Johansson. 

Juntans beslut kommer vid en tidpunkt då relationerna mellan Niger och EU redan är ansträngda. Förra veckan visade EU sitt stöd för Nigers president Mohamed Bazoum, som har suttit fängslad sedan statskuppen den 26 juli 2023. EU:s ministerråd krävde att han skulle friges och att den konstitutionella ordningen i Niger omedelbart skulle återupprättas.